Kaffet assisterar intellekt

Det känns lite kört. Jag har en hemtenta att skriva. En stor hemtenta. Den största hemtentan hittills. Jag har knappt börjat. Jag har börjat inse att min framförhållning förmodligen är sjukt bristfällig. Men det är nog lugnt. Rent filosofiskt finns det ju viktigare saker att göra än att skriva en hemtenta - visserligen är nog inte bloggande en av de sakerna, men det behöver man ju inte ta upp.

Jag har druckit kaffe och planerar en lång natt. Imorgon ska jag dricka kaffe och jag planerar en isolerad dag. Det verkar vara min enda lediga dag och den ska bestå av 16 000 noggrant utvalda sjukt filosofiska ord. För en filosof skriver aldrig ett ord mer än vad som behövs, sägs det. En politiker ordbajsar mer än vad som är möjligt, sägs det. Det kan tyckas motsägelsefullt. Men ursäkten är enkel, jag kallar mig varken filosof eller politiker, så jag kommer undan sjukt lätt. Jag kan blanda ordajseri och ordsnåleri hur jag vill och kallar mig inte mer än Johanna.

Men för att kunda blanda ord i en hemtenta krävs det att man sitter med den. Jag sitter med bloggen och gråter en skvätt över brist på motivation.

Rent subjektivt objektivt måste det här klassas som bland det mest ineffektiva pluggandet. Men jag är inte bitter. Inte än. Det blir jag i samband med att jag kör fast. Men rent kognitivt tänkt borde jag inte göra det. Istället sitter jag här - för att skjuta fram fastkörandet. Det är omåttligt intellektuellt.